Hus Menos

HUS MENOS: EN BESKRIVNING Menos

Hus Menos älskar inte bara teatern, de lever teatern. Allt de gör påminner om ett skådespel. Deras sätt att klä sig, tala och agera verkar alltid som om de stod på en teaterscen, och ofta kan en okunnig person bli frustrerad av att försöka tala allvar med en menosit eftersom det verkar som om hen bara står och citerar repliker från en pjäs. Många tror därför att Menos är besatta av sin konst, att allt de gör dikteras av obegripliga rituella regler, eller att de helt enkelt är galna.

Inget av detta är sant.

Hus Menos har funnits länge och sett mycket. De vet att skådespelet – tragedin och komedin – ger en sannare bild av tillvaron än vad någon filosofi eller trossystem ens kan komma i närheten av att uttrycka. Att uttrycka vad som helst som är viktigt med hjälp av vardagligt tal är för hus Menos som om en get med sitt bräkande skulle försöka diskutera ett avancerat matematiskt problem.

Därför tillbringar menositerna varje vaken minut enligt en komplicerad och strikt levnadskod som de kallar att leva enligt Menos (”att hålla sig till Manus”, enligt vissa översättningar). De skulle inte kunna göra något annat om de så ville. Att alltid agera som om man stod på en scen är det enda meningsfulla sättet som de känner till att leva i Kulisserna, som de kallar den fysiska världen.

KÄNDA MENOSITER

Hus Menos har ett antal roller med bestämda funktioner. De individuella medlemmarna som fyller dessa roller byts regelbundet ut, antingen genom naturlig avgång eller lömska intriger, men själva titeln är viktigare än personen som för tillfället bär den, och det ryktas att varje ”roll” har en egen personlighet som obönhörligt tar över personen som spelar den. Kropp och utseende är i princip oväsentligt, bara röstresurserna utgör en begränsning.

Tenoren – Menos svärd, förste general och ledare i fält, den man skickar för att uträtta saker.

Sopranen – Menos ljus, dygdemönstret, husets närvaro vid hovet. Generellt den som så småningom förvandlas till den Stora Divan (se nedan).

Barytonen – Menos sändebud till de övriga husen, diplomat och rådgivare.

Basen – Menos domare, uttolkare av husets lagar, också ansvarig för att bevara dess hemligheter och allra värdefulllaste skatter.

Alten – Menos väktare, ansvarig för medlemmarnas väl och ve, tar rollen som inre antagonist om ingen yttre finns att tillgå (eftersom ständig konflikt är absolut nödvändigt för att upprätthålla ordningen i världen).

Den Stora Divan – En kvinna av ofantlig storlek, ännu större skönhet och ofattbart stort ego som tjänar som hus Menos orakel. Hon lever ett bortskämt liv i lyx, omgiven av tjogtals tjänareunucker som bara lever för att tillgodose hennes minsta nyck och mata henne med bekräftelse och smicker. I tider av krig, då läget är som mest desperat, säger legenden att Menos låter hundratals slavar släpa Divan på en enorm hjulförsedd scen i mitten av hären, och trollbinder fienden med hennes sång.

MENOS I FRED OCH KRIG

Allt menositerna gör är medvetet tänkt att ge största teatraliska effekt. Vissa tror att det inte finns någonting subtilt i det som Menos säger eller gör, men de stirrar sig bara blinda på det uppenbara och missar det underförstådda. Det är som Menos vill ha det.

Menos bygger monumentala byggnader på dramatiska och natursköna platser, och minsta skrubb eller pigkammare har fantastisk akustik. De färdas oftast i grupp, i färggranna processioner. Meddelanden till andra hus levereras av en 50 personer stark talkör, iklädda groteska masker.

Viktiga personer inom hus Menos bär unika kläder som gör dem lätta att känna igen, men lägre medlemmar med mer allmäna funktioner är ofta svåra att skilja från varandra vid första anblicken. Allas kläder är utformade så att de oftast kontrasterara mot bakgrunden.

När Menos drar i fält, gör de det med bulller och bång, och givetvis med musik. Det finns alltid en Hjälte som anför trupperna, och deras allra enklaste truppslag har fantastiska uniformer. Den vanligaste slaguppställningen är en bepansrad kärntrupp av kavalleri och tungt infanteri (den senare bestående av färgglada landsknektar med pikar och muskedunder), och på flankerna hjälptrupper bestående av alla fantastiska och dramatiskt korrekta väsen som man har kunnat rekrytera till sin sak såsom jättar, dvärgar, skönsjungande nymfer, talande djur i människokläder, vildmän och dylikt.

Det sägs också att hus Menos beblandar sig med demoner.

Tagged